vagabondEnglish → FrenchEnglish–French Dictionaryvagabond1. vagabonde [vagabɔ̃ˌ ɔ̃d] adjectif [personne] wandering (épith); [chien] stray (épith); [existence, esprit, imagination] roving (épith); [humeur] ever-changing2. nom masculin, féminin vagrant